Caroline McCarthy skriver på CNET med rubriken ”Nestle mess shows sticky side of Facebook pages” om hur en Facebook-sida har negativa sidor. Utan att ta Facebook i försvar och säga att Facebook-sidor inte skulle ha några negativa sidor vill jag ändå komma med några motargument till det som McCarthy skriver.

Bakgrunden bakom McCartneys artikel är att livsmedelstillverkaren Nestle, med hjälp av ett copyright klagomål lyckades få bort en video som Greenpeace skapat och publicerat på Youtube. Videoklippet är en del av den kampanj som Greenpeace driver för att få företaget att sluta använda palmolja i sina produkter. Redan här gjorde antagligen Nestle det första misstaget, all rätt åt Nestle som har rätt att försvara sitt varumärke, men den här aktionen skapade i sin tur otroligt mycket publicitet åt Greenpeace och dess budskap. Dessutom inspirerades Greenpeace ännu mer att fortsätta driva sin kampanj mot Nestle. Att en reklamfilm som förbjuds får mera publicitet än någon annan reklam är väl ett känt faktum sedan tidigare – men den informationen har tydligen inte nått Nestles marknadsavdelning.

När sedan Greenpeaceanhängare uppmanades att byta sina profilbilder till temat ”anti Nestle” och skriva kommentarer på Nestles fanpage började problemen på allvar för företaget. Att sedan tackla problemet genom att ”förbjuda” människor att skriva kommentarer med profilbilder som på sätt eller annat innehåller företagets varumärken och säga att man kommer att radera alla dessa kommentarer var kanske inte heller den smidigaste lösningen på problemet. Och man lyckas i och med det skapa en stämpel åt sig på Facebook som ett censurerande företag som bara tillåter positiva kommentarer av sina fans.

A Nestle rep diving into the comments of the thread with responses like ”Oh please…it’s like we’re censoring everything to allow only positive comments” didn’t calm things down.

Tillbaka till artikeln, jag vill påstå att det är fel att se det här som en negativ sida av Facebook-sidor utan snarare konstatera att Nestles marknadsavdelning inte är speciellt bra på att marknadsföra sig på sociala medier. Visserligen skulle de den här gången antagligen ha klarat sig bättre ur situationen ifall de inte haft någon Facebook-sida och antagligen också vunnit på det i längden, men jag tror fortfarande att bästa lösningen hade varit större öppenhet från företagets sida från första början.

Det här är enligt mig ett resultat av ”halvtransparens”, jag snabbloggade tidigare idag med en länk till Backended Media i inlägget, Skillnaden mellan att vara transparent och säga att man är transparent, som handlar om just det här. Visserligen vet jag inte om Nestle påstår sig vara speciellt transparenta men att försöka styra människors beteende på de sociala medierna är antagligen den största missen de gjorde i den här historien.