Tanken var att jag tänkte snabblogga om det här och länka till @mrhandley och det här blogginlägget: ”Hur hanterar du att dina medarbetare ”addar” dig?” Men jag märkte snabbt att textmängden blev ganska stor och att det knappast kan ses som ett snabbinlägg.

En intressant fråga när det gäller sociala medier är hur man skall behandla sina medarbetare på de sociala medierna. För mig själv är det här en fråga som jag inte lägger speciellt stor vikt vid eftersom jag som privatföretagare låter mitt privat- och arbetsliv flyta ihop rätt mycket. Jag gör därför kanske inte så stor skillnad mellan affärsbekanta och bekanta i största allmänhet. Men hur är det för folk som vill bevara sitt privatliv privat och inte låta arbetslivet tränga in i privatlivet på samma sätt som jag låter det göra? En ännu större fråga är kanske hur våra medarbetare ser på vårt beteende när det gäller sociala medier. Ifall vi väljer at inte släppa in våra medarbetare i vår sociala värld kanske de tar illa upp och ser det som om vi stänger dem ute, gör vi tvärtom och vill ”vara vän” med alla våra medarbetare kanske de känner sig förföljda.

Mattias Handley ger några goda råd i sitt blogginlägg och jag skulle särskilt ta fasta på vikten att vara konsekvent när det gäller att släppa in dina medarbetare i ditt sociala nätverk. Att endast släppa in vissa personer kommer att ge en bild av att du ”väljer umgänge”, det tycker jag Mattias beskriver ganska bra med de här orden:

I mitt tycke är detta en dålig strategi. Det är i mina ögon samma sak som att tacka nej när en medarbetare frågar om ni skall äta lunch, för att sedan gå till nästa medarbetare och fråga om inte ni två kan luncha.

På samma sätt som jag själv gör mig, eller i alla fall försöker göra mig transparent genom att minska sekretessen på min Facebook-profil eller släpper in allmänheten i mitt liv genom Twitter skulle jag önska att mina medarbetare släpper in mig själv och andra i deras digitala värld.

När vi talar om företags närvaro på sociala medier och företags transparens i största allmänhet tror jag att vi behöver få fler människor som vill vara transparenta. Jag gillar tankesättet att varje anställd borde verka som ett företags ambassadör och om vi skall nå dit och lyckas använda dessa effektiva ambassadörer är jag övertygad om att vi först måste öppna upp våra nätverk inför varandra.

Det är självklart att var och en själv måste få bestämma vem den vill släppa in i sitt privata liv, men om vi lyckas skapa en större öppenhet bland våra medarbetare är det definitivt ett steg på vägen mot större öppenhet mot allmänheten.