Peter Wylie listar fem sociala medier som kan vara på uppsving. Visserligen tror jag kanske inte helt på den här listan men lite intressant läsning.

5 Emerging Social Media Sites to Watch in 2010

Tack @deeped för tipset!

Caroline McCarthy skriver på CNET med rubriken ”Nestle mess shows sticky side of Facebook pages” om hur en Facebook-sida har negativa sidor. Utan att ta Facebook i försvar och säga att Facebook-sidor inte skulle ha några negativa sidor vill jag ändå komma med några motargument till det som McCarthy skriver.

Bakgrunden bakom McCartneys artikel är att livsmedelstillverkaren Nestle, med hjälp av ett copyright klagomål lyckades få bort en video som Greenpeace skapat och publicerat på Youtube. Videoklippet är en del av den kampanj som Greenpeace driver för att få företaget att sluta använda palmolja i sina produkter. Redan här gjorde antagligen Nestle det första misstaget, all rätt åt Nestle som har rätt att försvara sitt varumärke, men den här aktionen skapade i sin tur otroligt mycket publicitet åt Greenpeace och dess budskap. Dessutom inspirerades Greenpeace ännu mer att fortsätta driva sin kampanj mot Nestle. Att en reklamfilm som förbjuds får mera publicitet än någon annan reklam är väl ett känt faktum sedan tidigare – men den informationen har tydligen inte nått Nestles marknadsavdelning.

När sedan Greenpeaceanhängare uppmanades att byta sina profilbilder till temat ”anti Nestle” och skriva kommentarer på Nestles fanpage började problemen på allvar för företaget. Att sedan tackla problemet genom att ”förbjuda” människor att skriva kommentarer med profilbilder som på sätt eller annat innehåller företagets varumärken och säga att man kommer att radera alla dessa kommentarer var kanske inte heller den smidigaste lösningen på problemet. Och man lyckas i och med det skapa en stämpel åt sig på Facebook som ett censurerande företag som bara tillåter positiva kommentarer av sina fans.

A Nestle rep diving into the comments of the thread with responses like ”Oh please…it’s like we’re censoring everything to allow only positive comments” didn’t calm things down.

Tillbaka till artikeln, jag vill påstå att det är fel att se det här som en negativ sida av Facebook-sidor utan snarare konstatera att Nestles marknadsavdelning inte är speciellt bra på att marknadsföra sig på sociala medier. Visserligen skulle de den här gången antagligen ha klarat sig bättre ur situationen ifall de inte haft någon Facebook-sida och antagligen också vunnit på det i längden, men jag tror fortfarande att bästa lösningen hade varit större öppenhet från företagets sida från första början.

Det här är enligt mig ett resultat av ”halvtransparens”, jag snabbloggade tidigare idag med en länk till Backended Media i inlägget, Skillnaden mellan att vara transparent och säga att man är transparent, som handlar om just det här. Visserligen vet jag inte om Nestle påstår sig vara speciellt transparenta men att försöka styra människors beteende på de sociala medierna är antagligen den största missen de gjorde i den här historien.

Här i bloggen på Backend Media tar Peter Dahlgren upp hur ”Brit Stakston brukar lyfta fram Saltå Kvarn som ett bra exempel på hur företag kan arbeta i sociala medier med transparens och öppenhet som två ledord”.

Inte riktigt den transparens och öppenhet som jag skulle förespråka!

Backend Media: ”Brit Stakston, transparens och konsten att undvika frågor”

Igenting nytt eller häpnadsväckande egentligen, men en intressant sammanfattning och en bra infallsvinkel enligt mig!

Text 100 Stockholm: ”Hur mycket SEO bör kommunikatörer kunna?”

För dig som inte har koll på Lista.se kan jag berätta att det är en relativt ny startup med en ung och karismatisk Jack Werner (@kwasbeb) i spetsen som helt hängivet satsat på – just det, listor.

http://thejennie.se/2010/03/lista-se-faktiskt-en-ratt-listig-tjanst/

Här visar Strandh att spinn inte alltid är så självklara som man tror, intressant är det i alla fall!

Deeped: ”Vilken intressant spinn”

Att vara transparent, finns det skillnader för företag och privatpersoner? När det gäller sociala medier och internet i allmänhet ser jag mig själv som en relativt transparent person. Att ha koll på saker som: var jag befinner mig, eller vad jag arbetar med för tillfället borde vara ganska enkelt för omvärlden. Jag finns närvarande på en mängd olika sociala medier, på vissa för att det är kul, på andra för att jag medvetet försöka öka min publicitet, men också för att testa och hålla mig själv uppdaterad om vad som finns och vad som händer i internetvärlden när det gäller sociala medier.

Det här har en effekt som jag tror många företag skulle gynnas av; när jag gör en Google-sökning på mitt namn (i en orörd browser för ett realistiskt resultat) hittar jag bland de 15 första sökresultaten endast en tidningsartikel – alla andra sökresultat har jag på något sätt möjlighet att påverka. Resultaten är allt från min Facebook-sida till min blogg och Twitter- eller LinkedIn-konto, visserligen beror det här delvis på att mitt namn inte förekommer i speciellt många artiklar på nätet men det stöder fortfarande den teori vars tema det här blogginlägget har.

Att en privatperson, politiker eller ett företag har en stor mängd material om sig själv i någon form på nätet ökar inte bara synligheten, utan gör en också mindre sårbar. Anton Johansson beskriver i sitt blogginlägg på Mindpark, ”Ju mer man synts, desto mindre sårbar blir man”, att det är svårt att skapa en rubrik om till exempel en politikers åsikt som han själv redan Twittrat om eller noterat i sin Facebook-status under en längre tid. Visserligen kan oförsiktighet i de sociala medierna straffa sig, som det gjorde för till exempel Edvard Unsgaard på det sätt det beskrivs i det här blogginlägget som jag skrev i januari.

Att begå misstag av den här typen kommer varje person eller företag som går in för att vara transparenta göra. Men som jag ser det, kommer skillnaden då att synas i vem som verkligen är transparent och har en närvaro på internet som är så som jag så ofta påpekar, äkta! Ifall du eller ditt företag har många högt rankade sökresultat i form av bloggar eller sociala medier som du själv kan påverka så kommer en negativ artikel eller ett negativt inlägg snabbt att försvinna i mängden.

Jag hörde en inspirerande föreläsning med Juha Wiskari angående en organisations image under helgen, den föreläsningen gick visserligen i en lite annorlunda ton än det här blogginlägget. Han höjde ett varningens finger med ungefär följande ord: ”Ju större en organisation är, desto mer sårbar blir den” och presenterade den här teorin med ett exempel från företagsvärlden: Ifall ett bryggeri tillverkar 1.500.000 flaskor läsk och en kund hittar en flaska med en glasbit i, så kan vi vara säkra på att läsa om det i kvällstidningen. Och Wiskari har visserligen rätt i den här teorin, jag tror knappast att någon av oss någonsin sett en kvällstidningsrubrik som skulle lyda: ”1.499.999 flaskor lyckad läsk av Bryggeri Ab”.

Här tror jag dock att den enda riktigt effektiva lösningen för företagen är total transparens! Förutom det faktum att den negativa kvällsrubriken ganska snabbt försvinner i vimlet av sökresultat har kvällstidningen ganska svårt att skapa en rubrik när (i det här exemplet) bryggeriet redan har uppdaterat sin Facebook-status med att ”Kalle hittade en glasbit i sin flaska och fick 24 nya lyckade flaskor, gratis”.

Jag rekommenderar er att läsa Anton Johanssons blogginlägg, en riktigt intressant diskussion har också uppstått i kommentarerna.